Skillnad mellan versioner av "3.8 Primtalsfaktorisering"
Från Mathonline
Taifun (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '__NOTOC__ {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | {{Not selected tab|Lektion 23...') |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
| − | = <b><span style="color:#931136"> | + | = <b><span style="color:#931136">Aritmetikens fundamentalsats</span></b> = |
<div class="ovnE"> | <div class="ovnE"> | ||
| − | [[Image: | + | [[Image: Fundamentalsats.jpg]] |
</div> | </div> | ||
Versionen från 17 november 2021 kl. 13.41
| Lektion 23 | Genomgång | Övningar |
Aritmetikens fundamentalsats
Talföljden
Matematisk modell: en rekursionsformel
Regeln: För att få ett fibonaccital addera de två föregående fibonaccitalen.
Rekursionen består i att gå tillbaka (latin: recurrere) och upprepa regeln.
Pga "två föregående" behövs initialt två startvärden \( \; \mathbf{F_1} \, \) och \( \, \mathbf{F_2} \, \).
Rekursionsformeln kallas i matematiken för differensekvation av andra ordningen
som kan lösas explicit, vilket är komplicerat, se Matte 3c.
Vi föredrar programmering med rekursiv metod:
Rekursionsformelns implementation: rekursiva metoden Fib()
Fib() är en rekursiv metod därför att den anropar sig själv i sin egen definition (ovan).
Programmet FibonacciTest
Läs om rekursion i kursboken, sid 94-97.
Copyright © 2021 TechPages AB. All Rights Reserved.
