Skillnad mellan versioner av "Old Huvudsida"
Från Mathonline
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| (28 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | __NOTOC__ | ||
| − | == Välkommen till <Big><b>Math Online</b></Big> <math>-</math> ett webbaserat digitalt läromedel för matematik == | + | <!-- == Välkommen till <Big><b>Math Online</b></Big> <math>-</math> ett webbaserat digitalt läromedel för matematik == --> |
| − | + | ||
| − | + | ||
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
| − | {{ | + | {{Selected tab|[[Old Huvudsida|Start Matte 1b]]}} |
| − | {{ | + | {{Not selected tab|[[Matte 1b Innehållsförteckning|Innehållsförteckning / Kursbeskrivn.]]}} |
| − | {{Not selected tab|[[ | + | {{Not selected tab|[[Media: Centralt_innehall_Ma1b.pdf|Centralt innehåll (Skolverket)]]}} |
| − | {{Not selected tab|[[ | + | {{Not selected tab|[[Media: Kunskapskrav_Ma1b.pdf|Kunskapskrav (Skolverket)]]}} |
| − | {{Not selected tab|[[1. | + | {{Not selected tab|[[1.1_Om_tal|Första avsnitt Om_tal >> ]]}} |
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | ||
|} | |} | ||
| − | |||
<table> | <table> | ||
| Rad 31: | Rad 28: | ||
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| + | |||
== Att komma igång med <Big><b>Matte 1b</b></Big> i Math Online == | == Att komma igång med <Big><b>Matte 1b</b></Big> i Math Online == | ||
| Rad 121: | Rad 119: | ||
</table> | </table> | ||
</div> | </div> | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
Nuvarande version från 7 augusti 2021 kl. 17.08
| Start Matte 1b | Innehållsförteckning / Kursbeskrivn. | Centralt innehåll (Skolverket) | Kunskapskrav (Skolverket) | Första avsnitt Om_tal >> |
 |
Övning
Svar
Lösning
|
Hämtar...
Att komma igång med Matte 1b i Math Online
- I vänsterspalten ser du innehållet i kursen Matte 1b som du kan använda för att navigera genom materialet.
- Kursen är indelad i sex kapitel. Varje kapitel innehåller ett antal avsnitt och avslutas med ett diagnosprov samt fullständiga lösningar.
- Varje avsnitt börjar med en Genomgång som behandlar grundbegrepp med hjälp av enkla lösta exempel och förklaringar för att förstå exemplen.
- Vissa avsnitt har repeterande, fördjupande eller tillämpande underavsnitt. T.ex. är Grundpotensform ett tillämpande underavsnitt i avsnittet Potenser.
- Till varje avsnitt finns det Övningar indelad i tre kategorier: E-, C- och A-nivå samt svar (facit) och fullständiga lösningar. Se exemplet ovan.
- När man är klar med ett kapitel är det dags för ett diagnosprov som ska förbereda på det riktiga provet.
- Till varje diagnosprov finns fullständiga lösningar som man kan använda för att själv (eller låta en kompis) rätta sitt diagnosprov.
- Diagnosprovets resultat kan diskuteras med läraren för att få både feedback och feed-forward samt kunna vidareutveckla elevens mattekompetens.
- Alla avsnitt innehåller Internetlänkar till kompletterande material, ofta små videos på YouTube, demos, animationer, små spel eller extraövningar.
- Man kan även söka efter ett matematiskt begrepp i sökfältet Sök i vänsterspalten för att få fram de sidor som innehåller sökordet.
Exempel och försmak på Math Online:s pedagogik
| 1. Exempelorienterad undervisning:
2. Varför är \( \; 5\,^0 \, = \, 1 \), medan \( \, 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; \)?
|
\( \quad \) | Flaska med pant som exempel för ekvationslösning \( \qquad \) Översättning till ekvation \( \qquad \) Lösning \( \qquad \) Svar
Marginalskatt och oljetank som exempel för genomsnittlig förändringshastighet Simhopp från 10 meterstorn som exempel för begreppet derivata (Elevaktivitet) Rektangel i parabel, glasskiva och konservburk som exempel för extremvärdesproblem Fibonaccis problem (samt digital beräkning med Excel) som exempel för diskreta funktioner
Teoretisk förklaring \( \qquad\quad\;\; \) Praktisk förklaring \( \qquad\quad\;\; \) Vad händer om man ändå gör det?
|
